Vi har haft ett minnesvärt dygn. Vi laddade upp inför lördagkvällens vigilia och söndagens mässa med påven, med en åtta kilometers vandring i stekande sol (46 grader varmt!!!). Väl framme var vår tilldelade inhägnad (E8) alldeles full. Vi var uppdelade i mindre grupper, och många fick inte ens komma in på själva området. Själv tillhörde jag en grupp som slog läger längst bak, vid den södra ingången.
Dammet yrde på flygfältet, meden den stekande solen långsamt dolde sig bakom molnen. Medan solen gick ned tilltog vinden. Snart var det full storm, åskan gick i de svarta molnen som täckte himlen och regnet blåste i sidled.
När stormen var som värst hände det som inte fick hända: En gigantisk aluminiumställning vid södra porten blåste omkull, när vi stod strax intill. Folk blev skräckslagna, alla antog att någon klämts under ställningen. Så var dock inte fallet. 100 % änglavakt!
Strax avtog ovädret och vi fick en fin, varm och torr natt under bar himmel. Det var ytterst få som följt med i påvens vigilia på kvällen; mässan var lättare att delta i, även om ingen kunde ta emot kommunion. (Brandkåren bjöd på dusch för alla överhettade pilgrimer.)
Efter mässan väntade vi i några timmar, tills folkmassan (miljontals!) tunnats ut. Vi tog oss till tunnelbanan via en park, och kunde komma hem under förhållandevis drägliga förhållanden. Nu är det en natt kvar med gänget, sedan bär det av hemåt.
/Kristoffer Mauritzson, Bild: Rebecca Risberg & Marcela Soto Gonzales